Skogslyckans Kyrkogård - 1 Kyrka i 1 Skogsglänta med många kors...
Skogslyckans kyrkogård är den äldre av Växjös Skogskyrkogårdar. Det som utmärker Skogslyckans kyrkogård är att denna Skogskyrkogård har en Kyrka istället för kapell, men framförallt är det för alla de Kors jag finner här - allt från de större vid sidan om entréerna, via de många speciella gravvårdarna, till de små, små på gravlyktorna.Jag finner ingen stor karta som visar var de olika kvarteren ligger, men på området finns Skogslycke-slingan ock till den finner jag en liten karta på A5-kopior som ligger i brevlåda.
Slänten i kvarter 6, upp mot kvarter 7 (Minneslunden), blir snabbt min favoritplats på Skogslyckans kyrkogård med sina små halvt dolda stigar i skogsgläntan…
Att Skogslyckans kyrkogård är ett bra exempel på Skogskyrkogårdstypen Skogsglänta tar Maria Westerdahl upp i boken Den svenska skogskyrkogården - en bild från norr till söder / Stad & Land nr 136, där hon fortsätter beskrivningen med:
❝ Gravar i tallskog med gräsmatta, gravar i gläntor som omges av naturlig tallskog. ❞ ~ sid 113
Följ länken för att ta del av vad Landskapsarkitekt Maria Westerdahl skriver mer om Skogskyrkogårdar
~ 
~ 
(bild 2) Skogslyckans Kyrkogårds entré ~ ..... (bild 3) ...stora dammen... ~ Gravvårdarna med Årsskötsel är välvårdade (bild 4)
Några Fakta om Skogslyckans Kyrkogård
I början på 1900-talet planerades det för en ny begravningsplats, då Tegnérkyrkogården inte längre räckte till för stadens behov. År 1926 köpte Växjö församling åtta hektar mark av Hovs Bondegård för en anläggning på området Skogslyckan. Skogslyckans kyrkogård ligger norr om centrala Växjö. Huvudförslaget till kyrkogården upprättades av länsarkitekten Ture Bergentz. Förslaget modifierades senare av länsarkitekten Olof Lundgren. Arbetet med att anlägga begravningsplatsen pågick under dryga tio år som så kallat nödhjälpsarbete. År 1932 påbörjades arbetena och de avslutades med invigningen den 6 juni 1943. Invigningen förrättades av dåvarande biskopen Yngve Brilioth. Skogslyckans begravningsplats har bevarat karaktären av skogskyrkogård även då bebyggelsen med tiden närmat sig. I kyrkogårdens västsluttning har gravplatserna i naturmarken försetts med gravvårdar i natursten. I denna del ligger även en kvadratisk bevattningsbrunn i röd granit av konstnären Gunnar Torhamn. Den anlades 1952 och bär motiv från Nya och Gamla testamentet. Där ses bland annat hur Rebecka vattnar Abrahams tjänares kameler, Moses slår vatten ur klippan och hur Jesus samtalar med den samariska kvinnan. Minneslunden anlades 1993-1994 i nära anslutning till bevattningsbrunnen. Den inramas av en avenbokshäck och rhododendronbuskage. I minneslunden finns järnplattor uppsatta med citat hämtade ur bibeln och av Bo Setterlind. På kyrkogården finns också Skogslyckans kyrka. Från början invigdes den som begravningskapell, men efter en genomgripande ombyggnad 1966 invigdes den till kyrka av dåvarande biskopen David Lindquist. Vid församlingsdelningen 1977 kom kyrkan att bli församlingskyrka i den nybildade Skogslyckans församling. Krematoriet som byggdes 1943 togs ur bruk under år 2000 och har ersatts med en ny anläggning på Hovshaga begravningsplats.
VÄXJÖ 9:7 SKOGSLYCKANS KAPELL
Omgärdning
Kyrkogården är på samtliga sidor omgiven av en gråstensmur av i huvudsak huggna kvaderstenar men också av enbart tuktad sten. Yngre delar är fogade med bruk medan resterande är kallmurad. Större delen av mursträckningen är täckt på insidan av en grässlänt.
Ingångar
Kyrkogården har fyra ingångar. Huvudingången är belägen i söder och flankeras av två byggnader som ansluter till muren, mellan dessa står två grindstolpar. Mellan grindstolparna sitter en dubbelgrind i smidesjärn och mellan stolparna och byggnaderna två enkla grindar i samma utförande. På den västra byggnaden är ett träkors uppsatt. Byggnaderna är liksom grindstolparna vitputsade och har flacka tak täckta med kopparplåt. Norra ingången leder ut mot korsningen Sandsbrovägen/Mörnersväg. Den öppnas med två grindar i smidesjärn där den ena är bredare än den andra. Nordvästra ingången ligger i anslutning till ekonomibyggnaderna i nordväst. Den är inte försedd med någon grind. Sydvästra ingången är belägen mitt på västra sidan är inte försedd med någon grind för tillfället men där finns beslag för att hänga upp grindar.
Gångsystem
Huvudgångarna är asfalterade men det finns även grusgångar inom kvarteren och några av kvarteren med urngravar har gångstråk utlagda i gräset med trampstenar i kalksten. I andra områden är gångstråk klippta med gräsklippare i gräset.
Vegetation
Skogslyckan är en skogskyrkogård med främst svenska löv- och barrträd som björk, bok, tall och ek. Området är tuktat och har med tiden fått en parkliknande karaktär med fullvuxna träd som är placerade i kvarteren. Kvarteren är gräsbevuxna och här finns även prydnadsbuskar av olika sorter som aronia, rhododendron osv. I några kvarter är rygghäckar av exempelvis häckoxbär, spirea, avenbok och tuja planterade.
Upp till kyrkan leder en allé med björkar som efter hand byts ut då de är skadade efter hamling.
Gravvårdstyper
Kyrkogården invigdes 1943 och den första gravstenen finns bevarad i kvarter 8 som är det kvarter som först togs i bruk. Gravstenarna från denna tid är i grå granit eller diabas och de flesta är rektangulära, antingen låga, breda eller låga, högresta. Eftersom kyrkogården har använts kontinuerligt sedan 1943 är alla typer av gravvårdar som varit vanliga under 1900-talets andra hälft representerade.
De olika kvarteren har olika typer av gravvårdar både beroende på vilken tid de tagits i bruk men även pga de riktlinjer gällande höjd och bredd som är knutna till de olika kvarteren. Som exempel kan nämnas kvarter 29 som är strikt inrättat och där raderna med gravvårdar har olika höjd och utseende enligt ett speciellt mönster. Gravvårdarna inom de kvarter som är anlagda för urngravar är ofta liggande naturstenar men det finns även liggande hällar eller stående gravvårdar.
Det är vanligt att gravstenarna är försedda med längre verser eller psalm- och bibelord.
Byggnader
I anslutning till kyrkogårdens huvudingång och parkering står församlingshemmet. Det är ritat av Mogens Barsöe och Ib Wibroe Arkitekter och byggdes år 1972. Byggnaden är terrasserad, har stora lutande takytor och taksprång och ytterväggarna är klädda med gult tegel och brunlaserade panel. Taket är täckt med korrugerad plåt. Arkitekternas målsättning var att skapa en byggnad som skulle göra så lite intrång som möjligt på naturen i området. I områdets nordvästra hörn finns ekonomibyggnader för förvaring av maskiner, redskap samt personalutrymmen. Byggnaderna är klädda med vitt fasadtegel och svartlaserad träpanel och taken är täckta med korrugerad plåt. Området är inhägnat av ett plank i trä. Tidigare fanns det i detta område växthus där man odlade egna växter för utplantering. Där fanns även redskapsbodar.
Beskrivning av enskilda kvarter
Kvarter 2, 6, 12, 13 och 23
Allmän karaktär
Kvarteren ligger i kyrkogårdens västra del och är anlagda för urngravar. De ligger i en slänt där tall, björk, rönn, hassel, ek, lönn, asp, en, idegran, aronia, rhododendron, blåbärsris mm växer. Gravarna är till stor del utmärkta med låga naturstenar och är placerade i halvcirklar. Genom kvarteren går grusgångar och i kvarter 13 är gångstråken lagda med kalkstensplattor. Gravplatserna inom kvarter 6 är placerade såväl i slänten upp mot kvarter 7 som i området mellan den asfalterade gången och kyrkogårdsmuren. I kvarter 13 finns även en damm med vattenväxter kring vilken planteringar och sittbänkar är placerade.
Gravvårdstyper
Gravstenarna består till största del av liggande mindre naturstenar men det finns även enstaka stående gravstenar. Kvarter 13 är det av kvarteren som började användas först och där finns gravstenar från 1960-talet. Sedan följer kvarter 2, 6, 23 och sist kvarter 12 där det finns gravar från 1990-talets slut. Få gravstenar är försedda med titel eller minnesord. Bland titlar finns exempelvis pappersmästare och köpman och bland minnesord finns ”Tänk att få vara ett Guds barn”.
Kvarter 3
Allmän karaktär
Kvarter 3 är det kvarter man når först när man närmar sig kyrkogården genom huvudingången. Närmast ingången i söder finns en öppen gräsbevuxen plan med några större träd, ek, paraplyalm, hängask, björk och två tallar. Kvarteret är avsett för kistgravar. I kvarterets norra del är gravplatserna placerade i östvästliga rader. Häckar av häckoxbär och måbär delar in området i fyra delar. Mellan varje häckrad är fyra rader med gravvårdar placerade där de längst i norr står med ryggen mot häcken. Längs med kvarterets östra sida går en grusgång parallellt med den asfalterade gången som leder upp mot kyrkan. I kvarteret finns inga gångar, ytan är gräsbevuxen. I norr gränsar kvarteret mot minneslunden och i väster mot kvarter 2 som är anlagt för urngravar.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är främst från 1970-talets mitt men det finns även gravstenar från 1980-, 90- och 2000- talen. Huvuddelen av gravstenarna är rektangulära och högresta men det finns även rektangulära breda stenar. Krönen är oregelbundet eller regelbundet formade i en svängd eller rak form. Materialet är främst grå och röd granit men här finns även någon av metall och två marmorkors. Bland de mer unika är en korsformad gravsten i den rad som vetter mot söder liksom den gravvård som är utförd i metall.
Titlar och minnesord är vanliga. Bland titlar finns exempelvis översten, stiftjägmästaren och hembygdsforskaren. Bland minnesord är ”Himlens hav har ingen strand bara ljus” en av de mer ovanliga.
Kvarter 4 och 18
Allmän karaktär
Kvarter 4 är beläget i sydöstra delen av kyrkogården och gränsar i väster till gången upp mot kyrkan, i öster mot kvarter 18 och i norr mot kvarter 8. Kvarter 18 är ett långsmalt område som gränsar i väster mot kvarter 4, 9, 17 och 27. I öster gränsar det mot kyrkogårdsmuren och Sandsbrovägen. Stora ekar, tallar, rönn, sibirisk gran och björkar växer i området liksom rhododendronbuskar. Marken är täckt av gräs och blåbärsris mm. Området är anlagt för urngravar som är placerade i bågformade rader runt större träd. Till och mellan gravarna är gräset klippt i gångar.
Gravvårdstyper
Inom kvarteren är endast liggande naturstenar och stående korsformade gravvårdar tillåtna och i området finns främst liggande mindre naturstenar men det även några enkla järnkors. I kvarter 4 är gravvårdarna från 1980-talet medan de är ifrån slutet av 1990-talet i kvarter 18. Varken titlar eller minnesord är vanliga.
Kvarter 8
Allmän karaktär
Kvarter 8 är det äldsta kvarteret och är anlagt strax sydost om kyrkan för kistgravar. Här finns den första gravstenen utsatt som ”kultursten”. Området är delat på mitten med en ligusterhäck och prydnadsaplar. Dubbla rader med gravvårdar är placerade på var sida om rygghäckar i häckoxbär och avenbok. I några rader är gravplatserna indelade med korta tvärställda häckar av måbär och avenbok. I kvarteret går grusgångar mellan raderna av vid rygghäckar placerade gravstenar.
Området närmast kyrkan består av en rad med liggande hällar och två rader med stående gravvårdar placerade en gles björkdunge. Området med hällar, stående gravvårdar och den södra delen av kvarteret separeras från varandra med grusgångar. Området närmast kyrkan är avsatt för präster.
Gravvårdstyper
De flesta gravvårdarna är låga och smala men det finns även låga breda, högsta tillåtna höjd är 90 cm. Gravvårdarna närmast kyrkan är äldre och de flesta är huggna i diabas och grå granit men röd granit, inte minst den ljust röda Växjögraniten, är också vanlig. Här är ett stort antal gravplatser utgångna och utbytta mot nya vilket innebär att det finns gravvårdar i andra typer av stenmaterial som blivit vanliga under de senaste decennierna.
I kvarterets södra del är gravstenarna främst från början och mitten av 1950-talet men här finns gravvårdar även från 1960-, 70-, 80- och 2000-talen. Här dominerar den röda graniten och då främst den ljust röda Växjögraniten. I övrigt är gravstenarna huggna i grå granit och diabas och det finns även några marmorkors.
Hällarna i området närmast kyrkan är ifrån 1970-talets början och huggna i röd och grå granit. I den rad som är avsatt för präster finns två större gravvårdar i röd kalksten.
Titlar och minnesord är vanliga i kvarteret. Exempel på titlar är: konservator, predikant, bageriförestånderskan, byggnadsingenjör, läroverksadjunkt, rådmannen, dipl. advokat, biskop, trafikbiträde. Exempel på minnesord är:
”Så nöjd jag far den tysta färden” och ”Störst av allt är kärleken”.
Bland mer speciella gravvårdar kan nämnas den rest över Sigrid Fredrika Hård af Segerstad och Lars-Erik Hård af Segerstad som bland annat verkade som missionärer. Deras sten är av grå granit och har formen av en rektangel med ett krön med två spetsar. Ytan är helt täckt av text som talar om vilka de var i sitt liv. En annan gravvård som kan nämnas är en marmorsten som är försedd med ett porträtt i koppar. Utöver dessa så finns även den gravsten som var den första som restes på kyrkogården.
Kvarter 14
Allmän karaktär
Kvarter 14 finns i områdets nordvästra del och gränsar till kvarter 24 liksom till kyrkobyggnaden. Kvarteret är indelat i två delar med en gång som går i östvästlig riktning mot kyrkan. En avenbokshäck skiljer kyrkan från kvarteret. I häcken finns två öppningar där gångar täckta med kalksten och trappor i samma material, leder mot kyrkan. Björkar växer i området. I den norra delen är gravvårdarna som består av hällar placerade i nordsydliga rader i en gräsmatta där björkar växer. I detta område går tre grusgångar och en gång markerad med stenplattor i nordsydlig riktning. Den södra delen består av två delar där den västra är indelad i mindre områden med hjälp av grusgångar. Här är gravstenarna placerade i östvästliga rader. Den östra delen består av rader av stående gravstenar som är placerade i nordsydlig riktning. Ytan är gräsbevuxen.
Gravvårdstyper
De äldsta gravvårdarna i kvarteret är ifrån slutet av 1950-talet. I den norra delen är gravarna utmärkta med framför allt hällar i röd och grå granit. I den södra delen som är avsatt för urngravar är kvarteret indelat med låga rygghäckar av avenbok. Längs rygghäckarna står såväl stående låga, smala rektangulära gravvårdar som liggande hällar. Mellan dessa finns rader med hällar. Titlar är vanliga och där finns exempelvis tullkontrollör, fabrikör, häradshövding, disponent, handelslärare osv.
Kvarter 17
Allmän karaktär
Kvarter 17 är beläget i kyrkogårdens östra del och gränsar mot kvarter 18, 9 samt 21 och 27. Kvarteret består av ett område anlagt för urngravar och ett för kistgravar. Området för urngravar är skogsbevuxet och gravvårdarna är placerade i halvcirklar. Gångar är klippta mellan gravvårdarna som till största del består av liggande naturstenar. Området för kistgravar har en enkel, strikt utformning med jämnhöga, stående gravstenar vända mot väster. I kvarteret växer tallar och marken är gräsbevuxen. Mellan kist- och urngravsområdet finns ett naturmarksparti.
Gravvårdstyper
Den del som är avsedd för kistgravar består till största del av jämnhöga, stående rektangulära gravstenar i främst röd och grå granit. Krönen är rundade, raka eller trappstegsformade. Tillåten höjd på gravvårdar är mellan 70 – 100 cm. Gravvårdarna är i denna del främst från 1960-talet. Både titlar och minnesverser är mycket vanliga och exempel på detta är: representant, typograf, bokhållare, köpman, häradshövding och ”Det ljusa minnet lever kvar” samt ”Bland naturens blomster och fåglars sång var du närmare Guds hjärta än någon annanstans”.
I den del som är avsedd för urngravar finns främst liggande naturstenar och enstaka stående kors. Tidsmässigt är de är till största del från 1990-talets början.
Kvarter 19
Allmän karaktär
Kvarter 19 är beläget intill kyrkans nordöstra del. Kvarteret är indelat i två områden där den östra delen består av gravar utmärkta med främst hällar avsett för kistgravar placerade längs med rygghäckar. Den västra delen är anlagd för barngravar.
Gravvårdstyper
I den östra delen är gravplatserna utmärkta med främst liggande hällar men det finns även stående gravvårdar. Materialen är framför allt grå och röd granit. Barngravarna i den västra delen är utmärkta med framför allt vita, låga kors i marmor eller trä. Det finns även låga liggande naturstenar. Gravvårdarna är försedda med korta inskriptioner, ett namn och datum för födsel och död. Området har använts kontinuerligt sedan 1940-talets slut.
Kvarter 20
Allmän karaktär
Kvarter 20 är beläget öster om kvarter 19 söder om kvarter 26 och öster om kvarter 21. Raderna av gravar går på var sida om rygghäckar av häckoxbär/måbär. Den äldsta graven är från 1940-talet och sedan har kvarteret kontinuerligt använts. Här finns även rester av allmän linje. I raden närmast kvarter 19 står ett minnesmärke över personer som fick en fristad i Sverige efter att ha räddats från andra världskrigets koncentrationsläger.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är från tidsperioden 1940-tal och framåt. De är främst i diabas, grå och röd granit men här finns även två marmorkors, ett kors i keramik samt ett träkors. Ett stort antal är liggande hällar som härrör från den allmänna linjen. Men det finns även stående smala rektangulära gravstenar. På grund av att det finns gravstenar från så många tidsepoker är blandningen stor när det gäller utseende och material på stenarna men det dominerande är de små hällarna. Titlar och minnesord är inte vanligt förekommande.
Kvarter 21, 27 och 28
Allmän karaktär
Kvarteren är belägna i kyrkogårdens nordöstra hörn och är avsedda för kistgravar. I väst gränsar de till kvarter 26 och 20 och i söder till kvarter 17. Här växer tall, sibirisk gran, hängbjörk, aronia, tuja, rhododendron mm. Ytorna är gräsbevuxna. I kyrkogårdens nordöstra hörn på vallen mot kyrkogårdsmuren är en plantering med bl a lågväxande barrväxter anlagd. Kvarter 21 och 27 skiljs åt genom en grusgång och kvarter 28 delas av i två delar med en grusgång. Gravvårdarna står i nordsydliga rader och vetter mot väster. I varje kvarter finns en rad med liggande hällar.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna inom de tre kvarteren är ifrån 1970-talets slut och 1980-talets början.
Gravstenarna är rektangulära till sin form och såväl högresta som breda. Krönen kan vara regelbundet eller oregelbundet rundade men även raka eller trappstegsformade. De är huggna i främst röd granit men det finns även grå granit och andra stenmaterial. Inom kvarteren finns även gravvårdar i form av träkors, glaskors, smideskors och marmorkors. I varje kvarter finns även en rad med liggande hällar. Titlar är inte så vanligt men de finns liksom minnesverser. Exempel på titlar är kantor, målaremästare, trotjänarinnan och flaggjunkaren. Bland verser exempelvis ”I våra hjärtan är vi alltid tillsammans”.
Kvarter 24
Allmän karaktär
Kvarter 24 är beläget i områdets nordvästra del och gränsar till kvarter 23, 29, 25 och 14. I kvarteret växer björkar och gravvårdarna är placerade i rader längs med rygghäckar av avenbok. Gravvårdarna är ifrån 1970-talets första hälft. Där finns även gravvårdar från senare tid som plockats in där gravrätter gått ut.
Gravvårdstyper
Gravstenarna är ifrån 1970-talets första hälft. Raderna med gravstenar som står vid rygghäckarna består av stående rektangulära smala gravstenar. Mellan dessa rader är en rad med liggande hällar placerade. Materialen är främst grå och röd granit men där finns även elva gravstenar huggna i marmor. Titlar och minnesord är vanliga. Där finns exempelvis åkeriägare, representant, stadsträdgårdsmästare, boktryckaren och järnhandlaren. Bland minnesord kan nämnas ”Vad jorden gömmer ej hjärtat glömmer” och ”Så snäll, så god, så mild så blev din minnesbild.”
Kvarter 25, 26 och 29
Allmän karaktär
Kvarteren är belägna norr om kyrkan. Kvarter 26 är avskiljt mot kvarter 25 och 29 av en grusgång som går i nordsydlig riktning. Kvarter 25 och 29 är belägna inom samma område och skiljs åt från varandra med en gång som går i västöstlig riktning. I kvarter 25 växer kastanj, ek, rhododendron, idegran och aronia. I kvarter 29 finns breda idegranshäckar, de är dock på väg att bytas ut då de ur arbetarskyddssynpunkt är svåra att sköta, nya planteras dock som skall hållas lägre. I övrigt växer där hängbjörk, ek och tall. I kvarter 26 växer tall, rönn och andra lövträd och markvegetationen består av ris och buskar. I området där gravstenarna är placerade är markytan gräsbevuxen och klippt.
Gravvårdstyper
I kvarter 25 är gravvårdarna från 1960-talet och består främst av högresta smala gravvårdar i röd och grå granit. Krönen är oregelbundet eller regelbundet rundade alternativt raka.
I kvarter 26 är gravvårdarna från 1960-talets slut och 1970-talets början och är av samma typ som de i kvarter 25. I kvarteret finns även ca 15-20 gravvårdar huggna i marmor.
Kvarter 29 är strikt inrättat där raderna med gravvårdar har olika bestämmelse gällande höjd och utseende. Gravvårdarna som är placerade närmast idegranshäckarnas västra sida är högre, 120 cm. Höjden på gravvårdarna i raderna emellan trappas ner och blir allt lägre, 80 cm och 60 cm. I de rader där de lägre gravstenarna är placerade finns även hällar utplacerade enligt ett mönster. På utvalda enstaka gravplatser får endast kors sättas upp. Gravvårdarna i kvarter 29 är främst från 1980-talets slut och förutom att de är av olika höjd, beroende på var de är placerade inom kvarteret, är de av samma typ som i kvarter 25 och 26. En av de mer utmärkande gravvårdarna i kvarteret är ett träkors på en grav från 1989.
Varken titlar eller minnesord är särskilt vanliga i dessa kvarter. Men bland titlar märks exempelvis poliskommissarie, vägmästare, länsrådet och kakelugnsmakare.
Minneslund
Allmän karaktär
Minneslunden är placerad i kyrkogårdens västra del. Den anlades 1993-94 och placerades intill en bevattningsbrunn som tillkom 1952. Brunnen är kvadratisk och tillverkad i röd granit av konstnären Gunnar Torhamn. Den har motiv från Nya och Gamla testamentet och där ses bland annat hur Rebecka vattnar Abrahams tjänares kameler, hur Moses slår vatten ur klippan och hur Jesus samtalar med den samariska kvinnan. Minneslunden inramas av en avenbokshäck och ett rhododendronbuskage. Ytan är belagd med kalkstensplattor och där finns en springbrunn kring vilken man kan placera snittblommor, en ljusbärare och sittbänkar. I minneslunden finns järnplattor uppsatta med citat hämtade ur bibeln och av Bo Setterlind.
Bo Setterlind 🔗 👉 Wikipedia
Skogslyckans kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är sedan 2014 församlingskyrka i Växjö stads- och domkyrkoförsamling, Växjö.
Kyrkobyggnaden
Skogslyckans kyrka var när den uppförts 1943 avsedd att vara ett begravningskapell med krematorium. Kapellet som är uppförd i Nordisk klassicism ritades av arkitekten Adolf Wiman, Växjö. Den 6 juni 1943 invigde biskop Yngve Brilioth kapellet på den nyanlagda Skogskyrkogården. Byggnaden bestod från början av ett långhus med högt ställda fönster orienterad i syd- nordlig riktning med kor absid i norr och ett klocktorn i form av en takryttare i söder. Vid vardera sida av långhuset löpte pelargångar. Korabsiden pryddes av en glasmålning "Chistus Consolator", utförd av konstnär Simon Gate.
Eftersom befolkningen i Växjö växte gjorde sig behovet av en kyrka i norra delen av staden gällande. 1966 byggdes kapellet om till kyrka. Under ledning av arkitekt Hans Lindén utvidgades byggnaden. De ursprungliga pelargångarna ombyggdes till sidoskepp och försågs med färgade glasfönster.Taket sänktes. Gates målning byggdes in bakom en stor kormosaik utförd av konstnär David Ralson som hämtat tema från Lukasevangeliets 15:e kapitel som handlar om den förlorade sonens hemkomst. Kyrkan fick ett antal nya inventarier formgivna och tillverkade av Lindshammars glasbruk. Den 21 december 1966 återinvigde biskop David Lindquist kapellet som därmed blev kyrka.
Skogslyckans Kyrkogård har även egen sida på
Konstverket Reflektion
Konstverket Reflektion av Ellen Malmgard på Minnesplatsen, Skogslyckans kyrkogård, Växjö.
En minnesplats med bänkar vid dammen på Skogslyckans kyrkogård. Menat som en rekreationsplats, antingen för den som har långt till kyrkogården där de anhöriga är begravda, eller för den som bara vill sitta ner och få en lugn stund.
Utsmyckningen består av tre större stenar placerade i grupp, en större med längd 2,7 m och höjd 1 m, de andra två ca 80 cm långa. Två av stenarna har kristallglas vilandes över sig. Glaset är gjutet mot stenen och följer dess yta exakt. På ovansidan är glaset slipat och himlen avspeglas i denna yta såväl som den intilliggande dammen. På stenen, diabas brutet i Östra Göinge, är den så kallade barkytan bevarad och lämnad orörd. Verket ramas in av cortenstål och marken är belagd med mörk skifferkross. Utsmyckningen täcker en yta på ca 9 kvm och knyter an till sin omgivning i både placering, form och materialval. Nattetid lyses skulpturen upp med strålkastare ovanifrån. utgångspunkten var att skapa ett verk med sakrala dimentioner utan att vara knuten till en trosbeskännelse. Reflektion är skapat på uppdrag av Svenska Kyrkan ock färdigställt 2011.
Arkitekter & Biskopar
- Länsarkitekten Ture Bergentz
- Länsarkitekten Olof Lundgren
- Mogens Barsöe och Ib Wibroe ~ 2 av fyra modernistiska arkitekter
- Arkitekten Adolf Wiman
- Adolf Wiman (1885-1947) : arkitekt i Växjö af Britt-Marie Börjesgård
- KulturNav
- Byggnadsvård Jönköpings Läns Museum
- Arkitekt Hans Lindén
- Biskop Yngve Brilioth
- Wikipedia
- Signum
- RiksArkivet
- DigitalMuseum
- SVD Kultur af Thure Stenström
- Yngve Briliotb in memoriam af Biskop G. Aulén (pdf)
- Biskop David Lindquist
Några citat om Skogskyrkogården ur Den svenska skogskyrkogården - en bild från norr till söder / Stad & Land nr 136 / Maria Westerdahl
