Ljungby Skogskyrkogård - Vacker Grönskande Utmaning
Det som möter mej när jag anländer till Skogskyrkogården i Ljungby är ett böljande landskap med fina mjuka former mellan kullar ock dalar, nästan så att jag förväntar mej att finna får som fridfullt går ock betar bland gravvårdarna. Får finner jag dock inte, men överraskas glatt av stora ock små Karpar i den fint anlagda dammen.
Vissa delar av Skogskyrkogården har stora gröna tuktade gräsmattor, vilket ger mej mer känslan av en öde Folkpark med låsta toaletter en helt vanlig solig sommarsöndagseftermiddag.
Jag upplever att Skogskyrkogårdens stolthet, den dominerande ursprungliga tallskogen, håller på att bli Skogskyrkogårdens största utmaning. Detta då tallarna börjar tycka att gångar, både med ock utan asfalt, är något som bara utgör en äventyrlig utmaning att ta sej förbi ock igenom. De äldre stora familjegravvårdarna verkar oxå ha blivit en utmaning för tallarna att långsamt rasera eller flytta på...
Att vissa tallar även lekfullt försöker pricka besökare med döda smågrenar gör ju inte Skogskyrkogårdsförvaltningens utmaning mindre med dessa stolta majestätiska urinvånare som stäcker sina barriga fingrar mot skyn…
Följ länken för att ta del av vad Landskapsarkitekt Maria Westerdahl skriver om Skogskyrkogårdar
~ 
~ 
(bild 2) BegravningsMuseum - Ljungby Skogskyrkogård (bild 3) - ... ~ ☪ (bild 4)
Några Fakta om Ljungby Skogskyrkogård
Skogskyrkogården i Ljungby är en relativt ung kyrkogård från 1920-talet som ger ett lummigt och parkliknande intryck och präglas av sitt tallbestånd men också av exotiska träd, buskar, perenner och vattendrag.
På 1910-talet började diskussionerna i Ljungby om hur man skulle kunna utvidga Ljungby kyrkas kyrkogård då det började bli platsbrist. Man bestämde då att anlägga ny kyrkogård på annan plats. Skogskyrkogården i Ljungby invigdes den 30 oktober 1921. Arkitekten Sigurd Lewerentz gjorde de första skisserna. Han är arkitekt till flera av landets skogskyrkogårdar, bl a Stockholms skogskyrkogård.
Skogskyrkogården i Ljungby domineras av ursprunglig tallskog och har inbjudit till utformning med mera friväxande växtmaterial och sammanhängande gräsmattor. Kyrkogårdens första anlagda del speglar 1920-talets kyrkogårdsarkitektur med regelbundna gravkvarter och gravplatser i grus med stenramar och infattningshäckar. Utvidgningar av kyrkogården har skett i etapper. Minneslunden anlades 1995.
Det senaste gravkvarteret för kistor anlades år 2000 och skiljer sig något från övriga delar på kyrkogården genom att det är fler lövträd. Kvarteret har typisk gestaltning från tiden kring millenieskiftet med exotiska träd och buskar i kombination med perennplanteringar samt dammar med näckrosor och andra vattendrag. Detta bidrar till den biologiska mångfalden och upplevelsen av kyrkogården.
Den första askgravplatsen anlades 2007 som ett gravröse på ”urnkullens” topp. Under 2013 togs den andra askgravplatsen i bruk. Den karakteriseras av en kristallpelare och en häck av murgröna. Den finns i kyrkogårdens södra del.
Inom kyrkogården finns också sedan 2007 ett muslimskt gravkvarter.
Skogskyrkogården saknade en tid byggnad, där begravningsgudstjänst kunde hållas, men 1929 uppfördes ett begravningskapell ritat av länsarkitekt Thure Bergentz. En klockstapel uppfördes 1964 i anslutning till gravkapellet.
Gravkapellet på Skogskyrkogården är från 1920-talet med typiska klassicistiska drag. Det karaktäriseras av en lågmäld och stilren framtoning som passar väl in i den omgivande kyrkogården med sina höga tallar.
År 1929 uppfördes gravkapellet efter ritningar av länsarkitekten Th Bergentz i Växjö. Väggarna är av putsat tegel och taktäckning av grythytteskiffer. Utvändiga kolonner är huggna i Ignabergakalksten och ytterdörrar av ek. Interiört är kyrkorummet utformat som en enskeppig salkyrka där långhuset är avskiljt från de mindre sidoskeppen genom en arkad med pelare. Hela utförandet upplevs mycket gediget med sina klassicistiska drag. Byggnaden uppfördes som ett gravkapell och bårhus och användes som det fram till Annelundskyrkan invigdes. I samband med en renovering 1996 beslutade man att använda byggnaden som minnes- och meditationskapell för alla oavsett religionsåskådning. Med enkla medel anpassas lokalen efter vilken form av begravningsceremoni som skall ske. Gravkapellet är nu ett mycket vackert andaktsrum. Under 2010 tillgänglighetsanpassades gravkapellet med en utvändig ramp i bohuslänsk granit.
Kring 1950-talet ökade behovet av ett större begravningskapell och bättre förvaltningslokaler, det dröjde dock till 1972 innan Annelundskyrkan kunde invigas. Intill Annelundskyrkan finns Annelundsgården där, t ex minnesstunder, hålls.
Annelundskyrkan är sedan våren 2002 rikt utsmyckad med målningar av Ljungbykonstnären Sven Ljungberg. Utöver korets rika utsmyckning finns på sidoväggarna elva målningar från Golgatavandringen. Kyrkan är i regel öppen varje dag kl 9-15.30.
Annelundskyrkan uppfördes 1972 på Skogskyrkogården i Ljungby, efter ritningar av länsarkitekt Hans Lindén. Ursprungligen var kyrkan tänkt som ett nytt gravkapell eftersom det gamla gravkapellet, öster om kyrkan, var för litet. Under byggnadsskedet ändrades planerna och den invigdes som kyrkobyggnad. Kyrkan som har 156 sittplatser invigdes Missionsdagen den 2 juli 1972 av biskop Olof Sundby, Växjö och har sedan dess samtidigt fungerat som distriktskyrka för Annelundsområdet. Dess båtliknande exteriör skall symbolisera Noaks ark. Ovanför entrén finns också en stiliserad fisk, en gammal kristen symbol, utförd av konstsmeden Tommy Wremp, Angelstad. Inne i kyrkan finns utsmyckningar av Eva Spångberg och Åke Wremp. Ursprungsillustrationerna för Sven Ljungbergs Golgatavandringsmålningar finns i Bo Setterlinds diktverk "Via dolorosa", från 1963.
Bo Setterlind 🔗 👉 Wikipedia
Genom målningen i koret har konstnären Sven Ljungberg återgett sin bild av paradiset som det avbildas på Bibelns första blad i Eden. "Målningarna andas lugn och harmoni. I paradiset finns inga motsättningar. I paradiset finns inte den gnagande längtan som förgör utan allt är klart, rent och harmoniskt. Djuren vilar sida vid sida och människan är placerad i mitten. Hon är skapelsens krona och råder med ansvar över Guds skapelse. Gud är närvarande på ett påtagligt sätt i sin skapelse. Det var så han ville ha det innan syndens splittring smugit sig in i skapelsen. Människan vandrar sida vid sida med sin Skapare. Över allt vilar himmelen och universum. Gud är den som väver samman allt. Han har gett oss liv men han har också placerat ut stjärnorna och råder över universum, världsalltet."
Läs om Sven Ljungbergs konst i Annelundskyrkan nedan.
Under 1910-talet presenterades förslag på hur kyrkogården vid Ljungby kyrka skulle kunna utvidgas, då där började bli platsbrist. Förslagen på detta blev för kostsamma och församlingen bestämde sig istället för att anlägga kyrkogården på en annan plats. Man började därför bygga Ljungbys Skogskyrkogård i norra delen av Ljungby, strax väster om Märta Ljungbergsvägen, tidigare gamla riksvägen. Invigningen skedde högtidligen den 30 oktober 1921 av biskop Ludvig Lindberg assisterad av kontraktsprosten Lamech Fries. Skogskyrkogårdens äldsta delen ligger på en höjd i sydöst med ett gravkapell från 1920-talet på den högsta punkten. Efterhand har kyrkogården utvidgats etappvis åt både norr och väster. Kyrkogården har en parkliknande känsla med dels alla sina träd, buskar och växter, dels med sina nivåskillnader. Lantmätare Gustaf Bergstrand var den som gjorde upp en första plan och indelning av kyrkogården. Domkapitlet sände ut ett frågeformulär 1949 till stiftets kyrkor angående kyrkogårdarna. Sammanfattningen på svaren från Ljungby församling var: Nya kyrkogården norr om staden tillkom år 1921. Gravkapell finns som är uppfört 1929. Särskild kyrkogårdsmur finns inte, utan Gunnebo stängsel. Kyrkogården är utvidgad mot söder och väster 1948 på grund av stadsplaneändring. Kyrkogården är belägen på furubevuxen skogsbacke. Inplantering av lönn och björk har skett. På nyplanerat område, även delvis på allmänna linjen, har häck av tuja planterats mellan de olika gravplatslinjerna. Angående enskilda och allmänna gravar så förekommer inte någon skillnad mellan dessa, vad gäller efter detta årtal upptagna nya gravar. 1949 upptogs nya kvarter där singel och grus inte får förekomma, inte heller gravramar av sten (sk. Gräskvarter) Den förra s.k. allmänna linjen har delvis omplanerats och gräsbesåtts. Gravvårdar får inte överstiga 100 cm i höjd. Hällar är sällsynta och gravvårdarnas material är sten. Församlingen vårdar utom donationsgravar den omplanerade delen av förra ”allmänna linjen” samt prosten Fries och komminister E. Karlssons gravplatser. Fries var förste kyrkoherden, bosatt i Ljungby. Karlsson - den siste komministern i Ljungby – hittills. Äldre gravvårdar finns inte av naturliga skäl.
Åtgårder 1929 - 2007 sammanfattas: 1921 Kyrkogården invigs. 1929 Gravkapellet uppförs på Ljungby nya kyrkogård. Ritad av länsarkitekt Thure Bergentz. 1937 Anlades den första gången från det sydöstra hörnet och norrut, samt trappan i sydost. 1938 Förändring av nya kyrkogårdens kvartersindelning. 1945 Kyrkorådet diskuterade fram ett mer lämpligt namn på Nya kyrkogården och kom fram till att Skogskyrkogården var mer passande. 1946 Det planteras ett hundratal bergslagsbjörkar på kyrkogården. 1949 Märta Ljungbergsvägen breddades och kom närmare kyrkogården. Den östra infarten till kyrkogården blev mindre lämplig och man anlade istället en infart i sydost. 1950-tal Kvarter 17 tas i bruk. Det antogs strikta bestämmelser för gravvårdarnas utformning, dels begränsningar i höjd, bredd och tjocklek och dels rörande materialval. Ljus till grön granit skulle användas och inskriptionen skulle uppföras med försänkta bokstäver i svart eller grönaktig färg. 1965 Klockstapeln står färdig. Ritad av länsarkitekt Hans Lindén. 1964-65 Klockstapeln uppförs på Ljungby nya kyrkogård 1970-tal Utvidgning av skogskyrkogården i Ljungby åt norr och väster. Ekonomibyggnaderna i nordvästra delen av kyrkogården med bl.a. kontor, personalutrymmen och verkstad. Område för urnlund börjar planeras. 1998 Minneslunden invigs. 2004 Begravningsmuseet invigs i en vandringskyrka, vilken tidigare haft namnet Mariakyrkan. 2005 Kyrkogården drabbas hårt av stormen Gudrun varpå ett stort antal träd faller. 2007 Nytt gravkvarter anläggs på urnlundens höjd.
År 2000 omplacerades Mariakyrkan på Skogskyrkogårdens område och tjänstgör nu som Begravningsmuseet i Ljungby. Byggnaden inrymmer också personalutrymmen.
Under 2013-2014 byggdes nya verksamhetslokaler i kyrkogårdens norra del och renovering skedde av Annelundskyrkan med intilliggande lokaler. I de nya verksamhetslokalerna ryms också ett garage till Begravningsmuseets bil och vagn. Garaget är i glas så besökare ges tillfälle att när som helst titta in.
Mariakyrkan är en kyrkobyggnad i Ljungby i Småland, Kronobergs Län. Den tillhör Ljungby Maria församling i Växjö stift.
Kyrkan kom till en början till som en stadsdelskyrka när Ljungby växte och en helt ny stadsdel kom till på 1970-talet. Man inköpte en s k "vandringskyrka" 1975 från Bergsjöns församling i Göteborg där den funnits sedan 1970. Den flyttades till Ljungby och blev Mariakyrkan och var i bruk till år 2000. Den flyttades då till Skogskyrkogården i Ljungby för att där bli museum.
Ny modern församlingskyrka byggdes och invigdes 2001, ritad av Ljungbyarkitekten Agneta Holmqvist, Nelsson Arkitekter AB. Kyrkorummet är enkelt och i huvudsak i trä. Till vänster om entrén står en klockstapel som invigdes 2012.
Triumfkors av Eva Spångberg. 🔗 👉 Wikipedia
Ett antal ikoner av Dieter Kunz.
På kyrktorget har Ljungbykonstnären Sven Ljungberg gjort en mosaik som handlar om Marias bebådelse.
MariaKyrkan har även egen sida på
Konstnär Sven Ljungberg
Självporträtt af Sven Ljungberg
från WikiPedia:
Sven Birger Ljungberg, född 15 december 1913 i Ljungby, Småland, död 28 juli 2010 i Italien, var en Svensk konstnär, grafiker, professor och författare. I en bok som Nationalmuseum givit ut omnämns Ljungberg som en av världens främsta inom konsten att framställa trägravyrer.
...ock Bukowskis kompletterar:
Sven Ljungberg var en svensk bildkonstnär och författare född i Ljungby, Småland. Han studerade vid Hermods, vid Tekniska skolan, för Olle Hjortzberg och Otte Sköld vid Konstakademien och på Skolan för Grafisk Konst samtidigt som Harald Sallberg. Ljungberg erhöll Jenny Lindstipendiet 1940 och reste till Italien. Ljungberg var en friluftsmålare, han hade ett målarhus med hjul. Han var professor, direktör och rektor för Konsthögskolan i Stockholm samt ledamot av Konstakademien. Han har målat figurmotiv och landskap, ofta i snö men även skapat skickliga träsnitt. Ljungberg är främst känd för sitt trägna skildrande av den småländska hemstaden Ljungby.
Missat inte heller LjungbergMuseet, där en stor utställning som startade på Sven Ljungbergs 100-årsdag, 15 december 2013. Dan Backman recenserade i Svenska Dagbladet.
Sven Ljungbergs konst i Annelundskyrkan
från Svenska Kyrkan Ljungby Pastorat:
På eget initiativ föreslog Sven Ljungberg att Annelundskyrkans vita väggar skulle fyllas med målningar då han tyckte att rummet inbjöd till detta. Under tio månaders arbete, år 2001 till 2002, målade 89-årige Sven Ljungberg väggarna i Annelundskyrkan. En väv klistrades på väggen då det inte gick att måla direkt på putsen. Sven utgick från en kolteckning som skiss. Sedan är pappret inpudrat på baksidan med ett torrt färgpigment, kromaxidgrönt och därefter uppfäst på väggen och avkalkerad. Slutligen målades alla konturerna för tredje gången och därefter målades allt klart.
Sven Ljungberg började måla fondväggen framme vid koret där han har återgett sin bild av paradiset som det avbildas på Bibelns första blad. Över Kunskapens träd simmar fiskar och under trädet befinner sig Adam och Eva samt en grupp vilande får. Kristus finns i Kunskapens träd och har fått en gloria av äkta guld. Sven fortsatte sedan, med korets sidor, att måla djur från alla världsdelar.
Därefter påbörjade Sven arbetet med långsidorna föreställande Golgatavandringen. Till stationerna har han som underlag använt sina illustrationer till Bo Setterlinds ”Via Dolorosa” som han illustrerade 1963. Elva av de fjorton stationerna har fått plats på väggarna. Den sista bilden, föreställande Korsfästelsen, har fått en dubbelt så stor yta som övriga. Liksom målningen i Ljungby kyrkas sakristia finns små djur gömda lite varstans på väggarna. När Sven Ljungberg slutligen målade läktaren och väggarna kring fönstren hade han i tankarna ett italienskt träd som heter ailanto och resultatet blev ett fritt skapande lövverk.
Arkitekt Sigurd ( även: Sigurdh ) Lewerentz
från Wikipedia:
Sigurd Lewerentz, född 29 juli 1885 på Sandö i Bjärtrå församling i Västernorrlands län, död 29 december 1975 i Lund, var en svensk arkitekt. Lewerentz är fortfarande en av Sveriges internationellt sett mest uppmärksammade arkitekter.
Biografi
Sigurd Lewerentz var son till disponenten vid Sandö glasbruk Gustaf Adolf Lewerentz och Hedvig Mathilda Holmgren. Släkten kommer ursprungligen från Nordtyskland.
Lewerentz studerade vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, först mekanik, sedan husbyggnad och tog examen 1908. Han arbetade därefter på arkitektkontor i Tyskland, bland annat hos Richard Riemerschmid och Bruno Möhring. År 1909 började Lewerentz studier per korrespondens vid Konstakademins byggnadsskola. Missnöjd med den konservativa undervisningen där startade han, tillsammans med en grupp andra studenter, Klara skola. Därtill arbetade Lewerentz hos Carl Westman. Åren 1911-16 hade han arkitektkontoret Lewerentz & Stubelius ihop med Torsten Stubelius.
I samarbete med Gunnar Asplund ägnade han sig från 1915 åt projektet Skogskyrkogården i Stockholm där han själv uppförde Uppståndelsekapellet (1925) i sträng klassicism. Nämnas kan även att Lewerentz baserat gestaltningen av Almhöjden på Skogskyrkogården i Stockholm på en målning av Caspar David Friedrich. Till Lewerentz mest personliga verk hör Östra kyrkogården i Malmö som han arbetade med från 1916 till 1969. Lewerentz var en av frontpersonerna vid Stockholmsutställningen 1930 där han ritade ett par av utställningspaviljongerna, han var även delaktig i den grafiska formgivningen, bland annat utställningslogon och Stockholmsutställningens reklammast.
År 1933 vann Lewerentz arkitekttävlingen om Stadsteater i Malmö och fick, efter omtävling, genomföra projektet med de övriga pristagarna Erik Lallerstedt och David Helldén. Malmö stadsteater (numera Malmö Opera) invigdes 1944.
I slutet av 1940-talet vann Lewerentz tävlingen om restaureringen av Uppsala domkyrka. Hans förslag förenade en djupgående förståelse av gotikens konstruktionsprinciper med vad han menade var sin tids "uppfattning om det konstruktivas betydelse och rätt till uttrycksfullhet". Lewerentz fråntogs dock priset, bland annat beroende på hans ålder och påstådda samarbetssvårigheter.
Lewerentz kämpade mot vad han ansåg vara ett uselt svenskt arkitekturklimat. Efter ett par allvarliga besvikelser drog han sig på 1940-talet tillbaka för att ägna över ett decennium åt fönster- & dörrtillverkning med det av honom utvecklade byggsystemet Idesta.
Sent i livet ritade Lewerentz två kyrkor i strängt artikulerade tegelformer: Markuskyrkan, Björkhagen och S:t Petri kyrka i Klippan. De räknas idag till de främsta verken i svensk arkitekturhistoria.
Lewerentz promoverades till teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1962. Han är begraven på Östra kyrkogården i Malmö.
Numera finner man även bilder på Lewerentz verk på instagram
Länsarkitekt Thure Bergentz
Thure Gustaf Bergentz, född 26 april 1892 i Hannäs i nuvarande Östergötlands län, död 5 maj 1965 i Stockholm, var en svensk arkitekt och stadsplanerare.
Utbildning:
HAL, Högre Allmänna Läroverket i Linköping.
Stockholms samgymnasium.
KTH 1913-1916, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
KKH/A 1918-1920, Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.
Verksamhet:
Anställd hos Erik Lallerstedt 1916-1920.
Arkitekt i Stockholms stadsplanenämnd 1920-1926.
Tjänstgörande arkitekt utom stat vid Byggnadsstyrelsen från 1925.
Länsarkitekt i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län 1926-1930.
Arkitekt i Stockholms stads stadsplanekontor från 1930.
Arkitekt för jubileumsutställningen i Karlskrona 1931.
Tävlingar:
Normaltyper för skolor 1916, 1:a pris.
Stadsteater i Göteborg 1924, 1:a pris.
Ordnandet av nedre Norrmalm i Stockholm 1931, 1:a pris.
Saltsjöbadstävling 1919, 3.e pris.
Tävling för billiga bostäder 1932.Resor: England, Frankrike, Spanien och Marocko 1920-1939.
Medlemskap: STF, Svenska Teknologföreningen.
SAR, Svenska Arkitekters Riksförbund.
Egna skrifter:
Medarbetade i verket Sveriges kyrkor 1915-1916.
Verk ett urval:
Uppmätning av kyrkor för Sveriges kyrkor, 1925-1916.
Stadsplaner för Vaxholm, Örnsköldsvik, Hultsfred, Nybro, Älmhult, Årjäng, Lyckeby, Kalmar m fl.
Hus i Stockholm 1926-1943.
Stora Skuggans skjutbanor, Stockholm.
Medborgarhus, Alvik, Stockholm.
Några citat om Skogskyrkogården ur Den svenska skogskyrkogården - en bild från norr till söder / Stad & Land nr 136 / Maria Westerdahl
